Trött kille efter ett krävande besök somnar så fort han satt sig i bilen. Tur att jag hann ta ett kort innan.
SÅ då var olyckan framme. Studsmatteolycka. Det blev Åsa som åter igen fick rycka in som barnvakt åt Ella medans jag, Hugo och denna gång fick även pappa äran att följa med till akuten... åkte iväg.
Efter att ha träffat en ngt surig läkare på akuten på Astrid Lindgrens, fick vi åka upp på röntgen där de snabbt konstaterade att benet var av precis under knät på vänster ben. Hugo gjort sitt bästa för att protestera så hon på röntgen var alldeles svettig innan vi kom därifrån. Väl nere på akuten igen så kändes det som om läkaren ångrade sig lite efter att ha varit lite grinig på Hugo som inte var så tillmötesgående vid första besöket. Hon kanske fattade att är man 2,5 och har brytit benet så är det inte så konstigt att man skriker om någon vill ta på det och man själv vill absolut inte stödja på det.
Det blev varje fall ett helbensgips.... men då många tänker så här... -VAd var det jag sa. SÅ säger jag bara. DET HAR VARIT VÄRT DET! För hur kul har de inte haft på denna studsmatta och har vi tur så hinner de nu träna upp benen jättebra och kanske slipper benbrott i slalombacken när de bli äldrig. Vad vet jag men jag tycker absolut inte att man ska sluta studsa... Hopp Hopp Hopp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar